Pil.png
Rummet.jpg
Psykisklidande.png

Lidande är subjektivt. Även smärtan från en stukad fot är delvis subjektiv. Vad gäller psykiskt lidande har smärtan ett ursprung i relationer, konflikter och minnen. Det gör smärtan än mer subjektiv. Det här förhållandet gör att det är svårt att vetenskapligt visa vad psykiskt lidande ”är” eller ”består av”, hur ”det” uppstår, bör mätas, bedömas och behandlas. Sammantaget är det som upplagt för att professionella ska ha olika synsätt, upplagt för konflikter, vetenskapliga fejder och kliniska strider. 

 

Det subjektiva draget i hur vi mår psykiskt gör det även svårt att mäta hur en befolknings lidande förändras över tid. Om man ser till statistik från Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Statistiska Centralbyrån och från sjukvården tycks det dock som om allt fler unga i Sverige har psykiska och psykosomatiska besvär. Många forskare och debattörer hittar orsakerna i en ökande press på unga, osäkra tider eller en utbredd individualism, vissa hänvisar till bostadsmarknaden, arbetsmarknaden eller ekonomiska klyftor för att finna svar. Numer föreslår många att skärmarna och stillasittande har en inverkan. Det ligger säkert något i dessa förslag, och troligen finns ju inte en enda orsak till att det psykiska lidandet i ett land ökar. I Psyk 22 presenteras dock två andra slutsatser som kan bidra med en förståelse av det ökande lidandet.

 

Den första slutsatsen förutsätter att vi inte stirrar oss blinda på den samtid som personer utvecklar lidandet i. Snarare kan det vara avgörande att förstå vad det var för föräldrastilar som dominerade då dessa personer levde sina första år. Vad var det för familjeklimat som formade deras psykiska strukturer? Svaret på den frågan skulle kunna ge förståelse för hur det kommer sig att de senaste generationerna svenskar har svårare att hantera livets påfrestningar än tidigare generationer.

 

Den andra slutsatsen handlar om psykiatrin. Det finns nämligen anledning att tro att en strikt medicinsk vård av personer med psykiskt lidande, och deras familjer, inte löser deras verkliga problem, att man bara kortsiktigt hjälper dem. Det kan därför vara så att den strikt medicinska vården leder till att de verkliga problemen växer och att de sprids mellan generationer, medan vården ägnar sig åt att lindra de symtom som psykiatrins evidensbaserade metoder kan mäta.

 

Att förstå det psykiska lidandets mekanismer är kärnan i Psyk 22. Det är så lätt att tro att det är själva lidandet eller beteendeproblemen i sig som är bekymren. Den som läser böckerna i Psyk 22 kommer dock att förstå att mycket lidande kan minska eller försvinna om man löser de livs- och relationsproblem som bekymrar en.